Jag trivs inte med tanken på att kunna fall på ett ord! Det ska inte vara så lätt, men det är något speciellt och jag vet inte vad. Ett ord och jag kan falla ner till botten. Jag vill komma ur det här, det ska inte vara så här. Det är över och det finns inget mer. Har gett det chanser gång efter gång, men det blir inte bättre! Lika bra att klippa banden helt.. Fast det vill och kan jag inte, för jag klarar mig inte då! Utan dig funkar det inte riktigt, du ger mig sån kraft, energi och lycka oavsett hur ofta vi pratar eller inte. Oavsett vad vet jag att din famn alltid står öppen för mig, även om jag bara vill skratta men speciellt om jag vill gråta. Oavsett så finns du alltid där och har alltid gjort! Jag älskar dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar