Det är inte acceptabelt. Det är inte okej. Det ska inte ens ske, men det har skett ännu en gång. Vad är felet? Vad är det som går fel egentligen? Vet du hur det ligger till? Eller läser du mellan raderna för att inte förändra saker och ting? Jag vill inte såra dig, eller ta det ifrån dig, och det vet du. För du vet att jag älskar dig mer än något annat. Du är ju trots allt den du är. Hur kommer detta sluta? Jag vill veta hur mycket du egentligen vet? För vad jag vet, så vet du nästan ingenting. Men det betyder inte att du inte kan veta mer. Du kan ha förstått, du är ju trots allt den som känner mig bäst av alla, även om vi inte pratar om allt! Om du fick veta, vad skulle då ske? Detta gör mig ångestfylld, men trots det vill jag bara mer. Jag vill veta, vill veta så mycket mer än vad jag egentligen vet. Om det ändå vore lite lättare! Jag älskar dig, du är så mycket bättre än alla andra!
