Ligger i mammas och pappas säng och kollar på Håkans spelning på Skansen. På Skansen med alla ungdomar som står och bölar över en artist. Ja, något i den stilen va mina tankar när jag såg alla som grät. Iallafall tills jag insåg, att just, just så reagerade jag också när jag fick se min, min favorit, min idol live för ett årsen. Just så reagerade jag ju också, just så reagerade jag när jag fick se min älskade Lars Winnerbäck live! Fyfan vilken känsla, vilken lycka. Dock hade jag nog gråtit över Håkan också, ryser bara av tanken! Lycka, en dag syns vi mina älskade!
