Ensam sitter jag här vid datorn i köket, musik från vardagsrummet sprider sej hit. En underbar musik, fast inte den musiken jag skulle lyssna på om jag startade musiken själv. Det är mammas och pappas musik som sprider sej hit till min ensamhet. Underbar och fin musik, med en mening i sej, tror jag iallafall? Utanför fönster är det mörkt och gatulamporna lyser redan, även att klockan bara är halv sju. Vintern smyger sej på en bakom ryggen, precis som ens fiender som man egentligen borde hålla sej närmre än sina vänner.
Snälla skriv mer sånt här! Ta dig tid. Det blir så otroligt bra när du gör det
SvaraRaderaTack, vad gullig du är Sara. hihi !!
SvaraRadera