Det finns ingen förklaring för mitt beteende. Det är inte meningen, jag försöker. Men det är inte alltid så lätt. Jag vill vara dej nära, vara i din närhet, kunna se på dej. Jag vill aldrig lämna dej, vill aldrig vara utan dej. På kvällarna innan jag somnar smsar jag dej godnatt, tänker på dej och somnar in och drömmer om dej. Det är dej jag drömmer om på nätterna. När jag är med vänner är det dej jag pratar om, och jag är stolt över det. Anledningen till det är att jag gillar dej, jag är kär i dej och att jag älskar dej. Även om vi småbråkar ibland så är det du som gör mej lycklig. Tre års vänskap med dej. Inte alla som blev förvånade över att du och jag blev tillsammans. Jag är nog inte jätte förvånad över det heller, med tanke på att det är vi två, du och jag som hållt på med varandra på ett annat sätt jämför med andra. Jag är glad att det är som det är, det är dej jag vill ha och ingen annan. Varje gång jag ser dej i ögonen eller känner dina läppar mot mina pirrar det i hela kroppen, varje gång jag hör ditt namn ryser jag av lycka och får ett leende på läpparna som inte går att hålla tillbaka. Johan Elias Solberg, jag älskar dej.