Jag får otroligt mycket frågor om varför jag bloggar och hur jag orkar blogga så otroligt mycket. Och det börjar bli ganska jobbigt, så här kommer mitt svar. Som de flesta som läst eller läser min blogg har lagt märket till så skriver jag oftast ner mina egna tankar och känslor, det gör jag bara för att jag har otroligt svårt för att prata med någon om dem någon. Och just därför skriver jag ner det i min blogg, men det är ju inte ända jag skriver om. Jag skriver ju både om mitt liv, min dagar och min skolgång. Men mesta dels om mina känslor och tankar.

.

baby its you

when I look up in the sky I see you

and then I turn and close my eyes and its you

and when im sitting all alone in my room

everything reminds me of you