Man lär sej något nytt varje dag!

En del saker ska bara gå till på ett sätt,

medans andra ska gå till på andra sätt.

Röda läppar, nästan blodröda..

Jag vet inte vad du vill ha utav mej? När jag sitter här själv, rullar tankarna bara på mer och mer för varje minut som går. Jag vet inte vad jag ska göra så allt ska bli bra. Regnet slår utanför mitt fönster, och glaset med dricka i står och vinglar på bordet. Dricka, dricka som egentligen ska vara kall, och gärna ha en eller två isbitar i, men som just nu i denna stund är varm och knappt någon kolsyra kvar i. Om man bara skulle skaka lite på bordet skulle glaset med dricka trilla ner på golvet, glaset hade gått i tusen bitar och alla dricka hade runnit ut och blivigt till en kladdig sörja på det ny städade golvet. Ett golv, så ret att man skulle kunna spegla sej i det. Jag vet inte vad du vill ha av mej? Jag kan gå ner på mina bara knän på en hård och grusigstig, endast för att göra dej lycklig. Iallafall för att få fram ett litet léende på din röda, nästan blodröda läppar. Du är kall, iskall som ett kallt stengolv mit i vintern som ingen rört på flera dagar. Du ser så ensam och rädd ut, står för dej själv som en gammal bokhylla som ingen vill ha på en loppmarknad. En gammal och värd bokhylla, en bokhylla som någon gång betytt något för någon, men som inte längre vill ha den. För att man trott att saker tappar värdet ju äldre det blir, men nej. Du har en betydelse och du är värd en helförmögenhet. För någon kanske du inte är värd ett öra, medans för andra är du kanske värd mer än något annat. Torka bort tårarna från kinderna, ta min hand och följ med mej. Följ med mej ut i världen, kom så ska jag visa dej. Visa dej något som jag tror du aldrig sett förr. För i den ensamhet du har haft, kan du inte sett så mycket va? Kom med, torka tårarna och ta min hand. Vi ska vandra, vandra enda från botten upp till toppen. Bara så jag kan få ett léende på dina vackra röda, nästan blodröda läppar. När vi når toppen, då ska vi sluta vandra. Vet du varför? Jo, för det sägs att när man är på topp ska man lägga ner och inte falla tillbaka. Så när vi kommit till toppen, då slutat vi vandra, men vi kommer fortfarande sträva efter en bättretid. En bättretid, en ljusaretid, en tid som du också trivs i. En tid som du och jag, bara vi två kan leva tillsammans i. För kom ihåg, även i det mörkaste rummet, under den mörkaste himlen så kommer du aldrig bli ensam, för att i mörkret är du aldrig ensam. Dra dej till ljuset, där kan du bli ensam, men det kan du aldrig i mörkret bli. Och kom ihåg vad alla än säger så har du en mening, en betydelse, en värdighet och alltid en extra axel att vila på när allt känns tungt. Du betyder något för alla, kanske inte lika mycket för alla, men alla vet att du finns och existerar och vill dej bara väl. Kom ut, visa din vackra sida, göm dej inte mer.

I mörkret...

I mörkret är du aldrig ensam.

En känsla som inte kan ändras på..

Inte så händelserikt..

Händelserikt lov? Inte mer än vanligt. Bella 16år, 5månader tillsammans med min älskling, Sebbe 18år, fotboll och inget SM-guld för IFK. Och en del skejt in i mellan, lite här och var.

fem månader..

Blev ingen uppdatering undergårdagen och det är endast för jag var med min bejb hela dagen och firade våran fem-månaders dag. Gårdagen gick till så att jag vaknade hemma hos min bejb vid halv elva tiden eller nått? Prata med honom, senare vid elva tiden gick vi upp, åt frukost och mös. Bestämde vad vi skulle göra för middag, hans mamma skulle äta och sova hos Torbjörn (hennes pojkvän), så vi fick göra vad vi ville till middag. Så vi bestämde oss för att göra en soja/paprika marinerad fläskfilé med klyftpotatis och godsås. Efter att vi bestämt vad vi skulle göra till middag gick vi och handlade lite av varje. Vid två tiden när vi fixat oss och handlat åt vi lunch (köttfärspaj från gårdagen). Runt halv tre, tre tiden åkte vi in till stan och gick på Café Villekulla fikade och hade det jättemysigt. Satt inne på café i nästan 45minuter tills vi bestämde oss för att åka till slottsskogen för att ta oss en långpromenad i det underbara vädret. Det var inte så blå himmel men det var lagomkallt för att gå och kolla på diverse djur. Runt femtiden åkte vi hem hit, till mej för jag skulle hämta lite kläder. Det blev en snabbis här hemma på ca tio minuter eller nått, sen blev det bussen till Johan. På väg från bussen tog vi vägen förbi Willy's och köpte non stop, hjärtan "chips" och chokladsås. Väl hemma hos älsklingen igen började vi med maten och inte förens vid åtta tiden åt vi. Blev en lång och mysig middag med min älsklingen. Bilder från dagen kommer senare. Dagen idag har inte varit så märkvärdig, skulle skejta blev inte mycket med det. Johan, Oskar och jag åkte hit kolla på en mycket spännande och känslomässig fotbollsmatch mellan IFK-AIK. Slutade tyvärr inte så lyckligt som vi hoppades på.. Utan AIK vann sm-guldet, som det inte gjort på 11år. Men man får bara Gratta dem, för alla vet ju att ÄNGLARNA finns kvar och att vi tar de nästa säsong.

En annan känsla..

Du log mot mig

En sista gång

Du var så lugn

Som om du redan gett dig av

Du såg på mig

Att jag var rädd

Hur kan man nånsin' va' beredd?

Jag fick låna en ängel

Som spred sitt ljus i mitt liv

I varje andetag

Du togs bort från mig

Alldeles för tidigt

Jag fick låna en ängel

För en stund

Du gav mig allt

Ett hjärta kan

Du lever kvar i mig

Så länge livet ger mig tid

Du sa till mig 'Var inte rädd'

Höstkänsla..

En rinnande näsa och ont i halsen, en gosig halsduk och en stor kopp med te att mysa med när ingen annan finns där. Men det är väl så det ska vara vid denna tid på året, eller? Jag tycker ändå det känns ganska skönt, bara man kunde bli av med förkylningen så hade det varit underbart. Bara sitta på sitt rum, helt ensam med högmusik spelandes genom spotify, det enda musikprogram som alla pratar om nu förtiden. Att sjunga med till musiken man själv valt att lyssna på, även om det låter uselt. Man kan inte texten helt, men ändå sjunger man med, för att man själv tycker det låter helt okej. Det är en känsla som man inte upplever varje dag, men som borde upplevas oftare. Även att musiken ekar mellan väggarna i ens rum, så får man tid att tänka igenom sitt liv och vad man vill med det. Detta är mitt liv, och det är så här jag levar. Det är oftast så här mina kvällar på vardagarna ser ut, en stor kopp med te, högmusik och mysiga kläder.

Bild från i tisdags hemma hos älsklingen.

Kärlek

Du är min livsglöd

You look so beautiful today

When you're sitting there it's hard for me to look away

So I try to find the words that I could say

I know distance doesn't matter

But you feel so far away

And I can't lie

And I, I wanna come back home to see your face tonight..

Problem?

Ibland känner jag att alla har problem

Ibland känner jag att ingen vill lösa dem

Jag vet att folk säger att vi aldrig kommer klara det

Men jag vet att vi kan ta oss egenom detta.

Drömmar är farligt

En dröm, en underbardröm. En farligdröm, en livsfarligdröm. En dröm om dej, dej som jag borde ha glömt för längesen, och dej som jag inte borde drömma om överhuvudtaget. Jag vet inte vad jag ska göra, jag vågar inte somna om kvällarna. Föratt jag är rädd att drömma om denna dröm, denna dröm som jag drömt ett antal nätter nu. Den förstör mej, den är så otroligt underbar med förstörande. När jag vaknar efter att ha drömt om dej, går tankarna tillbaka på dej, på oss och på det vi hade. Det ska inte vara så, försvinn.

Jag vet inte..

Lite dålig uppdatering det senaste, jag vet. Men jag har varit med Johan hela tiden sen i söndags, och jag kan inte uppdatera när någon är med och blablabla. Bilder från i lördags kommer antagligen ikväll, har bara en redigerad än så länge och ingen bild kommer upp oredigerad från i lördags. Så ja, ni får vänta ett tag till med bilderna. Jag varken orkar eller hinner skriva mer nu, för jag måste fixa mej lite. Ska på fotboll med mamma och pappa strax.

Myys

Älskpälsk och jag har nyss ätit våfflor, mums så otroligt gott. Vi ska troligen göra ett försök att göra maränger, hur det nu ska gå? Vad tror ni? Jag tror faktiskt att det kan gå, någorlunda iallafall. Nu står bejb och diskar medans jag sitter här med hans dator i knät och lyssnar på musik. Om någon undrar så saknade jag min Johan otroligt mycket igår när jag var hos Bella.. Så förut när jag kom med bussen från henne mötte han mej vid bussen, älsk. Nu tror jag han snart har diskat klart så vi kan försöka göra våra maränger någon gång, hihi. Puss på min älskling, som jag älskar massor, med massor, med ännu mera massor.

Bild från någongång i somras när vi skejta.

Home sweet home!

Nu har jag kommit hem från Bella, eller ja hem och hem, hem till Johan. Mitt andra hem, eller nått. Jag gillar att vara här, det är mysigt och jag känner mej som hemma nästan. Igår och inatt har det varit übermysigt. Vid halv tre mötte jag tjejerna i stan, gick runt där ett tag för Bella skulle handla lite kläder. Men när vi väl möttes så hade Sandra, Frida och jag varsin skittung väska, så vi låste in de i sånt där förvaringsskåp på centralen och sen blev det gå runt på stan. Efter någon timme eller två stan tog vi bussen hem till Bella. Väl hemma hos Bella började vi fixa med musik och mat. Gjorde tacos, åt, skålade och skrattade. När vi ätit klart bytte vi om till badkläder och hoppade i jacuzzin. Badade någon timme eller så, myste, skrattade och flummade en hel del. Vid halv åtta sju, halv åtta tiden började vi fixa i ordning oss, skålade ännu mer och Bella fick paket och grejer. Resten av kvällen blev chill, bilder med mera kommer antingen senare ikväll eller någon annan dag. Nu ska jag vara lite social mot min älskling och gå och pussa på honom.

Bild från någon månad tillbaka.

Bella sweet 16!

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det min Bellas födelsedag.